LABYRINT och lite förortssnack





Bilder lånade av: VK, Frida Sjödin & Adam Sjödin
Åh vilken fet spelning det blev igår! Solidaritet mellan publik och Labyrint, inte alla artister som lyckas åstadkomma det. Jag lyckades stå allra längst fram, det var så FETT alltså. Hade ju pratat lite med Jacco innan på Facebook, efteråt sa han ”Det är ju du, jag tyckte väl att jag såg det” sen snackade vi lite. Är avis på alla som drog på efterfesten, själv försov jag mig på morgonen så det var tur att jag åkte hem.
Ibland önskar jag att jag växte upp i en förort. Samhörigheten de har ute i förorterna är helt obeskrivliga, något jag aldrig kommer att få uppleva. Jag är uppväxt mitt i stan, förstår inte ”förortsslang” så som zerra, abo och hassla. Jag umgås enbart med Svenskar. Jag trivs bra så helt enkelt. Visst, stadens blattar kollar snett och säger för sig själva ”sluta lek Svensk” men jag vet inte hur man är något annat. Jag bor ju i Sverige, jag är ju uppväxt här.
En gång följde jag min vän Rebecca en vecka i en av Stockholms kända förorter, Akalla. Jag älskade det. Tänk, svennebanan-javiie älskade Akalla! Stämningen, respekten alla hade för varandra - något vi aldrig får uppleva. Jag följde även en killkompis över en dag i Akalla, alltså det var nästan mäktigt vilken respekt alla har för varandra. Och alla dessa regler om vem man får bli kär i och inte, till exempel är nästan alla tjejerna i förorterna förbjuden frukt för de är syster till någon vän. Det är inte accepterat tydligen. Jag har inga fördomar med förorten, tvärtom - I love it!
