Om du tyckte om inlägget om mig och dykinstruktören så kommer du att tycka om detta inlägg också som handlar om mig och en sommarflirt sommaren 2010. Har berättat om detta tidigare men här får ni hela historien.

Det var den 10 juli 2010. Jag befann mig långt borta, långt bort från lilla umeå och Sverige. Jag befann mig i Iran. Utan mamma, utan pappa. Fri som en fågel med andra ord. Kvällen den 10 juli var jag bjuden på en födelsedagsfest.  Jag var brun som choklad, håret var plattat och sminket tog mig över en timme att lägga. Allt var perfekt.

Jag såg honom redan i början av kvällen. Vi tittade på varandra. Nästan som om vi kände varandra. Du log. Jag log. Min blyghet tog över och jag vek undan med blicken. Festen ägde rum i en stor villa utanför staden. En riktigt fet villa med pool och det fanns till och med en DJ och en bar. Jag såg att du var populär där inne. Alla tjejer dansade med dig. Du dansade med alla tjejer. Du drack. Du log mot mig. Du drack.  Tjejerna var som blodiglar på dig. Jag ville ha dig. Blev illamående och gick ut en stund. Där stod de flesta och rökte. Jag gick mot poolen och satte mig ner och doppade fötterna i det ljumna vattnet. Satt och funderade på hur mina vänner hade det hemma i Sverige, jag önskade att de var här med mig. Missförstå mig inte, jag var absolut inte ensam. Ville bara sitta ute själv en stund eftersom att jag mådde illa.

Såhär såg jag ut kvällen till ära

”Mår du bra?” hörde jag någon fråga mig. Jag vände mig om i hopp om att det var han. Och det var det. Det var han. Du satte dig ner bredvid mig utan att fråga. Under ett par enstaka minuter berättade jag allt för dig. Du berättade allt för mig. Det kändes så naturligt liksom. Du var äldre än mig, du var mognare än mig. Du hade mer livserfarenhet. Du hade fått ditt hjärta krossat en gång. En gång för mycket. Du litade inte på tjejer, precis som jag inte litade på killar. Sedan gick vi in. Vi dansade. Vi dansade hela kvällen du och jag. Åh, jag minns dina armar kring min kropp. Hur jag nästan dog där på dansgolvet. Vi gick ut igen. Du satt på räcket och jag satt i din famn. Du tog en cigg. Fan vad snygg du var när du satt där och rökte under stjärnorna. Det hela kändes så fantastiskt. Jag satt där med en  snygg och klok kille under stjärnorna i ett annat land. Vi pratade om vi skulle ses fler gånger eller inte. Vi båda visste redan vad det skulle innebära. Jag var ju redan fast vid dig. Jag föll för dig. Jag föll för dig under en natt. En natt där stjärnorna lyste ner på oss och allting glittrade så fint.

Dagen efter tog vi en fika. Han och jag. Det var mysigt. Sedan körde ha nhem mig. Ett par dagar senare kom han hem till oss och tillbringade hela dagen tillsammans med mig i poolen. Det var också mysigt. Två kvällar innan jag skulle flyga hem till Sverige skulle han visa mig något. En plats som kallades för ”The View” berättade han. Det var den vackraste platsen jag sett i hela mitt liv. Man har utsikt över hela staden Tehran från The View. Ett fantastiskt ställe och flera företag som t ex Sony har fotat bilder till sina kampanjer där. Vi satt där han och jag. Jag sa till honom att jag vill sitta där i resten av mitt liv tillsammans med honom. Allt var så perfekt. Jag var så långt ifrån stress, skola och problem man kunde komma.

The View, Tehran Iran sommaren 2010

Alla sagor har sitt slut. Även du och jag hade ett slut. Du ville inte träffas och säga hejdå. Du tyckte inte om att ta farväl efter att din pappa aldrig mer kom tillbaka efter att han tagit farväl. Vi sa aldrig hejdå. Jag åkte och lämnade dig där. Hemma i Sverige tänkte jag inte på dig fler gånger. Varför skriver jag då ut detta flera månader senare? Därför att han la till mig på Facebook idag. Oh my fucking god. Mitt hjärta stannade nästan när jag såg hans namn. Först ville jag vänta med att acceptera, men det gick inte. Jag accepterade på en gång, kollade igenom alla hans bilder och tänkte tillbaka. Tänkte tillbaka på oss. Tänkte tillbaka på killen som fick mig att inse att man kan lita på killar. Under våran lilla tid tillsammans fick jag lära mig att man inte ska dra alla killar över en och samma kam. För ett år sedan sa jag alltid att jag aldrig kommer ge mitt hjärta till någon kille. Idag tänker jag annorlunda, och det tackar jag honom för. Tack för allt som egentligen är inget.

Kom gärna med respons, det uppskattar jag :)