Nu ska jag försöka sätta ord på känslor igen. Jag är inte alls bra på det, men jag skall försöka därför att jag vet att jag inte är ensam om detta.

Ni vet när man har tyckt om någon en gång i tiden. Det var en person som alltid fanns där, någon man brydde sig om och denne person brydde sig om dig också. Sen händer något, något som egentligen inte är något och han försvinner ut ur ditt liv. Han existerar inte längre. Jo, du läser om hans sms varje kväll. Plågsamt men du tycker om de fina orden som står på skärmen. Det går dagar, det går nätter. Det går veckor, det går månader. Livet är nu som vanligt igen. Du träffar andra, du dansar med dina vänner och du skrattar.

Ibland undrar du hur han mår, vad han gör och har han träffat någon ny? En natt kan du inte sova. Inte han heller. Ni båda har en grön liten prick bredvid era namn på Facebook. Skriva eller inte skriva, det är frågan. Det kliar ju i fingrarna. Du vet att du kommer såra dig själv eftersom att han ändå inte kommer svara. Men du kan inte låta bli. ”Hur är livet?” frågar du och sen klickar du på enter. Det kittlas lite i magen samtidigt som du kallsvettas. Pling. Han svarade. ”Det är fantastiskt, hur mår världens finaste norrlänning?” Och man kan tro att allting rasade. Men det gjorde det inte. Det var mer som att hundra solar gick upp och du blev glad. Sen pratar ni lite till, ni båda har saknat varandra men han har en ny och du känner starkt för någon annan. Du inser att han är en så fin människa, att du vill hans bästa och att det var bäst att det blev som det blev. Du vet att han bryr sig om dig fortfarande och han minns allting du har berättat för honom.

Tänk om allting alltid slutade såhär bra. Och jag hoppas innerligt att du inte läser det här, jag ber till gud att du inte läser det här för jag vill verkligen inte det. Visst, du tyckte det var jättegulligt sist du såg att jag skrivit om dig men det här är en helt annan sak. ”Idiot, varför skriver du ut det på din blogg då” tänker ni och det är för att det känns så förbannat bra att skriva av sig och dela med sig av tankar till er fina läsare.