Jag skulle inte kalla mig själv för den modigaste kvinnan på två ben. Absolut inte. Men jag har börjat inse att man aldrig har något att förlora genom att ta det första steget. Antingen lönar det sig på ett gott eller ont sätt. Hur du än gör så får du svar på din fråga, tex om han är intresserad eller inte. Så varför inte chansa? Det kanske inte kommer fler chanser, så ta vara på varje tillfälle.

Du ser honom. Du vill ha honom. Han kanske är lika feg som dig. Vad väntar du på egentligen? Ta det första steget!
Här kommer några exempel på när jag tagit första steget den senaste månaden:

- Jag låg och solade i Grekland. Bredvid mig låg två killar, den ena hade jag spanat in sedan tidigare och tyckte han såg ut som Ronaldo. Jag hörde att dom pratade tyska, så jag bestämde mig för att fråga "Where are you guys from, Germany?" jag satt och smakade på orden länge. Det lät helt normalt och ganska avslappnat. I did it. Dom svarade och vips så hade vi så himla mycket att prata om och Lucas och Tobias förblev två killar jag sent kommer att glömma.
Jag, Lucas och Tobias från Tyskland


- Jag kände mig ensam på hotellet i Grekland. Tog första steget och gick bara fram till en kille jag hade spanat in som visade sig vara svensk och heta Hampus. Tog ett djupt andetag och gick fram och sa "Tja, vill du följa med ner till stranden?" Och det ville han!

- Det har varit tivoli i Umeå, från dag ett kollade jag in en snygg kille(snygg i mina ögon) men min kompis tog steget och började prata med honom. Då insåg jag att jag inte är så mycket sämre, vill jag ha han får jag väl för fan börja snacka med honom själv. Smakade lite på orden och gick fram. Vi började prata och han visade sig vara väldigt trevlig och prata grooov skånska haha. Nu har jag han som vän på Facebook också. Skåne är dock sååååå långt bort....

Förstår ni vad jag menar? Jag har börjat intala mig själv att vad har jag att förlora? Är han ointresserad tackar man snyggt och går där ifrån, då vet jag att jag inte behöver slösa mer tid på den grabben. Go for it girls!