Nu när jag tänker prata tänder slog det mig en sak, jag kanske borde bli tandläkare? Och tjäna bra pengar gör man ju också och jag slipper operera hjärnor eller ta tempen på små snorungar.

To the subject, kom precis hem från tandläkaren och var väl medveten om att det var en nyutbildad kille som är min nya tandläkare. Jag kom direkt från träningen, dvs svettig/trött/hungrig/ ja listan kan göras lång. En lång mörkhårig kille, väldigt lik idol-Eddie sitter i stolen och väntar på mig. Han ler brett med sina kritvita tänder. Åh nej tänkte jag, pinsamt. Satte mig lydigt i stolen medveten om hur slarvig jag blivit med tänderna sedan tandställningen flyttade in. Han var så snygg att det inte duger att ligga där och lipdregla, man får skärpa sig helt enkelt för att inte se dum ut. Nej jag driver bara, så desperat är jag såklart inte. Det ända han pratade om var mina tänder, såklart. Allt var fel, blablabla....
P-I-N-S-A-M-T var bara förnamnet. Han visade hur man ska borsta tänderna, hallå som om jag inte visste det och ja han var trevlig hur som helst.

Tandläkaren: Oj, här har vi matrester.....
Jag: Men jag har ju ätit idag och jag hann inte borsta tänderna innan jag kom hit.
Tandläkaren: Men lilla gumman, det här är inte rester från idag, igår eller förra veckan......

Förresten visade han sig vara iranie, som Eddie. Innan jag skulle gå började han prata persiska...jaha okej hejdå liksom. Ett spännande besök med andra ord. NU: En stor-tjock-mattebok väntar på mig.